"Den minsta smärtan i skärselden är värre än den värsta smärtan på jorden."
"Samtidigt som de lider fruktansvärt finns det inte några som är lyckligare förutom helgonen i himlen." St Katarina av Genua
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inte för att jag är teolog men jag undrar om inte smärtan kommer sig av att man till slut får se sig själv som man verkligen är? Utan undanflykter och försköning.. Det är smärtsamt att inse hur många synder man begått och hur illa man lönat Herren för Hans godhet...
SvaraRaderaJa, för att vi skall kunna leva i himlen måste allt som inte är kärlek i oss försvinna. "It hurts like hell." Skulle man kunna säga.
SvaraRaderaHär på jorden har vi en ganska snäv vision men inte där, allt blir annorlunda i evighetens perspektiv. Vi kommer att se vem Gud är och vilka vi är, kristallklart. Hur mycket nåd Gud givit oss och hur mycket vi har motsvarat. Jag tror det finns en koppling till själens och andens natt som Johannes av Korset talar om.
SvaraRaderaJa, det gör det. Den dunkla natten är en del av reningen. Eller kan vara det, om vi samarbetar med Gud och låter Honom rena oss. Det är smärtsamt redan här...
SvaraRaderaJa, det kan det vara, samtidigt vet vi att Jesus är med oss här i vår landsflykt. I eukaristin, i vår nästa och i bönen.
SvaraRaderaMilde Herre Jesus, giv åt dem den eviga vilan.
SvaraRadera